Mot 2019

Efter en halv dags vandring i skogen, över stock och sten hinner jag både njuta och fundera.

Oftast får jag fina tankar där ute om vad jag skulle kunna göra, och bilder och projekt dyker upp i mitt huvud.

Men det stora problemet är oftast att jag inte hinner förverkliga dom.

Det skall bli bättring på det.

Jag har insett att jag skall jobba mer själv. 

Åka på de där grejorna och hålla tyst, sedan presentera det.

Mycket är på gång, och går det i lås, kan det bli väldigt bra!

Jag kommer att satsa helhjärtat på mitt yrkesmåleri, och när jag bara väljer det, kommer andra projekt bli mer genomarbetade vet jag.

Jag har jobbat med fotot så många år nu och har både erfarenheten och kunderna.

Nu sållar jag bort och väljer godbitarna där.

Skrivandet kommer också att stå i centrum och jag kommer inte att släppa i från mig ett endaste reportage som jag vet kan bli bra.

Jag har en tanke och en bild om hur allt skall se ut och när jag släpper in andra i det, raseras hela skiten.

Oftast på grund av stressen från från de som får det av mig.

Det är slut på det nu!

Så låt 2019 bli ett nytt avstamp.

Fler och fler fotografer skriver och jag har mina förebilder där, vilka tänker jag inte avslöja.

Flera stora dagstidningar har släppt "året genom fotografernas ögon"

Synd att inte BLT eller Sydöstran gjorde en sådan bilaga.

Jag vet att det finns duktiga fotografer där, som lätt skulle ge läsarna en fin bilaga i slutet på året.

Man måste liksom våga för att kunna vinna.

I tryckt papper så klart!

Men de kostar ju!

Med mitt och Susannes Nationalparksprojekt hann vi bara med tre stycken parker detta året.

I och för sig började vi inte vid årskiftet, utan en bra bit in på året.

Men de var genomarbetade, och jag har underlag till en bok om det skulle bli så.

Jag vill INTE, bara flänga omkring för att säga att jag varit där.

Det kostar en del att göra de där resorna och då måste jag få ut mer än ett - Jag har varit där!

Året som gått har jag lärt mig en hel del om rovfåglar.

Det är så coolt med den biten av just fåglarna tycker jag.

Det ska inte vara så lätt att komma åt dom liksom.

Belöningen kommer när jag kan säga att jag fick bilden, för jag var smartare än dom!

Kanske blir det björn till sommaren, eller varg.

Jag letar, och skall välja ut något som jag vet blir bra.

Inget publikt skit där 350 fotografer har samma bilder under flera år.

Då låter jag hellre bli.

Vi har en bekant i Finland, så ett besök där kanske skulle kunna ge något bra.

Miljön skall bli ett signum för mig 2019.

Jag skall verkligen göra en kraftansträngning på det planet.

Det är svårt tycker jag, med hur jag skall tänka.

Men jag har så många bekanta som är galet pålästa, om detta ämne och livsstil.

Så klart gör jag redan en hel del, men jag kan bli mycket bättre på det.

Hur menar jag då med miljön.

Jo, allt från att handla miljömedvetet, skippa all plast och äta ekologiskt.

Sen vet ju jag att om jag börjar med något, så blir det lätt att jag dyker in med hela huvudet.

Kanske skall vi hjälpas åt?

Hur tänker ni? 

Eller tänker ni inte på det, och tycker att det inte angår er och att klimatförändringarna är en bluff?

Som två människor som jag har haft stor respekt för, säger att jorden har alltid varit i förvandling och klimatet har inget med miljön att göra.

Dom två skall inte vara med i bland dom som jag kommer att rådfråga om miljötänk vet jag.

Dom två kommer inte heller att vara med, i bland dom som jag har respekt för om kunskap och intelligens.

Chasing Ice är en bra dokumentär att börja titta på om du är tveksam till att jorden håller på att barka helt åt hel..te.

BLT´s fotograf Marcus Palmgren gav mig tipset och det är den filmen som gjorde störst intryck på mig under 2018.

Här har du trailern och den går att få hem via Netflix bland annat, vet jag

En stilla sjö, en dimmigt myrlanskap och en fin stund i en helt tyst natur får bli mitt avslut.

Hoppas ni får ett riktigt vackert bra avslut ni med, så syns vi säkert snart igen!

/ Jonas