Nu lämnar de landet.
De vitkindade gässen kom i plogar långt ute i havet.
De kämpade i kulingen och det är helt fantastiskt att stå och se på, hur de nu väller in från bl.a den ryska tundran, för att flyga till sina övervintringsplatser.
Över 4000 tranor hade slagit sig till ro på en nyskördad majsåker.
De tog sats och drog från mitten på öland mot sydspetsen.
Där verkade det som om de vände tillbaka igen för att återigen gå ner på samma plats.
Termiken uteblev på grund av den hårda vinden.
Tranorna vill ha termiska förhållanden och kurvar på så sätt enormt högt upp i luften.
Sedan glider de med vindens hjälp ner mot Europa.
De trumpetar givetvis på sitt säregna sätt.
Ni som sett när de kommer till oss på våren och den känslan vi upplever då, så är det tvärt om nu.
Fast med lite sorg i bröstet förstås, då det är en slags avsked.
Över tusen (förmodliga) ljungpipare drog kors och tvärs över Schäferiängarna.
Någon rovfågel satte säkert fart på dom.
Nu har fågelskådarna fjorton dagar framför sig, sedan är de liksom över.
Tills nästa år, då börjar allt om igen.
 |
En ensam Tornfalk satt och spanade i träd ute på ängarna
|
 |
Några av de tusentals Vitkindade gässen som rastade |
 |
Vitkindade gäss kämpar mot kulingen långt ut i havet |
 |
Ljungpipare i massor drog omkring |
 |
Tranor i jakt på termik |
 |
En prutgås gick och bunkrade energi |
 |
Tofsvipa |
 |
Är den Sveriges sötade fågel? Rödhaken |
 |
En ung Havsörn. De var fyra stycken. De jagade ner en Kungsörn i lunden |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar